Utflykt till Fysingen

I går hade vi en sån himla härlig dag. Vi gjorde en "riktig" utflykt, en sån som vi ofta gjorde som barn tillsammans med pappa. Kommer ihåg att dessa enkla utflykter var väldigt speciella, så enkla men spännande och mysiga. Vi åkte till Runsa för att grilla korv. Vi fick gå en bit för att komma till otroligt vacker miljö, en gammal vikingastad med fornminnen kvar i form av ruiner från borgen, runstenar och skeppsgrav vilket var rätt spännande. När vi klättrat upp på toppen av ett berg där borgen en gång stod var utsikten underbar över vattnet och det var där vi gjorde upp eld av kvistar. 

Igår blev det Fysingen istället eftersom man inte får elda vid Runsa och vi skulle inte komma upp med barnvagnarna heller. Lika härligt blev det ändå. Promenaden dit var jättevacker... till en början... men den tog aldrig slut... vi gick och gick med två barnvagnar på snåriga små stigar och värmen gassade så vi gick till slut i t-shirt. Till slut kom vi iallafall fram och utsikten var värd slitet. Det var härligt att det var så avlägset att inga andra var där heller. Smågrabbarna plockade pinnar att grilla korven med, morfar skötte grillningen och Jonna var lite besvärad av värmen men somnade till slut. Vi hade tagit med oss fika, kaffe och till och med öl... härligt!

Ja bilen ska med oxå!

Nyvaken Sam som hade tagit fram skorna och sprungit till dörren och ropat Nang = Frank när han fick veta att han skulle få träffa kusinen.... gulligt! Lillstackaren har vattkoppor och ser helt overkligt prickig ut.

Mäktig natur.

Frank med morfar.

Spånnande på spången

Morfar berättar att de går genom Mulles skog... spännande!

Äntligen framme. Vatten runt hela udden, härligt.

Frank vilar efter den långa promenaden på axlarna hahaha

Gör upp eld.

Vem smyger i buskarna?

Coolingen

Hänger med morfar och pratar om livet?

På kvällen blev det lyxig grillmiddag hos Rydars!

Äntligen Morgan

Frank har länge pratat om att få träffa Morgan igen så igår åkte vi dit. Vågade knappt nämna att vi skulle dit förrän ca en halvtimme innan annars skulle det bli ett fasligt tjat hela morgon. Stod knappt ut de sista 30 minutrarna men ett plus är ju att han är väldigt hjälpsam och tar på sig kläderna och gör som man säger för att det ska gå fort.

Lillsnärtan är lugn som en filbunke iallafall.

Tur det finns bilar att leka med så länge.

Multitasking

Uppklädd

Lycka är att få hoppa i sängen med hela familjen Rånman

Irma var så kramig och ville krama både Frank...

...och Jonna.

Vem har bajsat i soffan?

Världens största lekpark var roligt.

Jonna sov under hela tiden vi var ute och hela vägen hem sen. Vaknade inte ens när jag försökte amma.

Frank och Irma gick bra ihop.

Mamma upp i dagen.

Hemma igen.

Tryggt att va tillbaka ner i billådan!

1 Maj

Tänk att det är maj redan. Igår på Valborg blev alla våra planer inställda pga dåligt väder. Så vi satt hemma och åt lite finmiddag sådär mitt i veckan. Med ledighet idag också känns det som helg. Tyvärr har dagen varit rätt jobbig pga mycket tjafs med den lille killen. Det var som att han vaknade på fel sida och har varit sjukt gnällig hela dagen. Så gnällig att man önskar man kunde stänga av ljudet för en stund. Förutom gnället har det varit jättemycket trots. Bävar för en riktig trotsperiod då vi knappt orkat en dag. Han har testat allt idag och brutit ihop ett antal gånger och fått köras in på rummet tyvärr.

Han har stundvis varit underbar, särskilt med Jonna. 

Han ropar ofta att han vill bära och lukta på henne. Då luktar han lite på hennes hår och så är han nöjd sen.

En underbar och välbehövlig paus fick vi när vi åkte till hamnen vid Skarholmen. Det är ju nåt särskilt med vatten. Sån underbar känsla att sitta och titta ut över vattnet, särskilt när solen speglar sig i det. Det påminner så mycket om Stugan. Man blir rofylld och bara njuter.

Idag visade även himlen upp ett skådespel. Det var så vackert, så mäktigt, som en saga. Då tänkte jag på mamma... hon är någonstans där uppe och har det bra... i sagolandet... det ville hon försäkra mig om för jag har saknat henne ofantligt mycket de senaste dagarna. Hon vet att jag behövde ett tecken för jag har gråtit och gråtit i flera dagar nu. Kan inte tänka på henne utan att gråta men kan inte sluta tänka på henne. Allt påminner om henne. Kan inte tänka på nåt som hänt utan att hon har en del i det. Tänker mycket på barndomen och jag hoppas jag kan ge mina barn det hon gett mig. Vill titta på bilder, skriva om henne, tänka på henne och prata om henne men orkar inte riktigt, vågar inte... inte just nu!

Som en saga...

Mysig pratstund och mellis vid vattnet.

Frank hade fullt upp att kasta sten i vattnet, man såg lyckan i hans ögon!

Fick inte nog av denna vy.

Nöjd kille som tyvärr började gnälla så fort vi satte oss i bilen på väg hem igen. Den här killen gillar inte att va hemma. Hoppas det ändrar sig när vi flyttar till huset.

Frank hjälper till att bada Jonna. Lite skillnad på Frank och Jonnas badrutiner. När Frank var bebis badade vi honom varje kväll. Jonna får va glad om hennes föräldrar kommer ihåg att hon ska badas då och då.