Efter några jobbiga dagar och framför allt jobbiga nätter så behövde jag bara komma iväg en stund. Tänk att jag då fick sug efter en powerwalk.... inte riktigt likt mig. Det var så härligt väder och det kändes skönt att vara ute. Hade även plockat ogräs stora som träd (nästan), rensat stenplattor och krattat på fm så det blev mycket fysiskt idag. Måste fått en riktig energikick av promenaden för efter det satte jag igång med att snickra ihop ett litet bord till alla sladdar, städa, borra och fixa lite grejer faktiskt.
Alltså naturen är ju magnifik, man mår ju så bra av den. Det var så tyst i skogen, bara vinden hördes i träden. Tänk att jag bor så nära spåret, nu finns inga ursäkter. Det som lockade mest var nog att slippa gå med vagn, bara få vara själv, ingen packning, bara njuta och hinna tänka. Har behövt tänka lite sista tiden, hinner inte med!
Kändes dock lite läskigt att bara släppas ut i skogen sådär helt själv, knappt en människa där, hade ingen aning om vart jag var. I Väsby skulle jag aldrig fått gå själv i spåret, kanske berodde det på att jag var mindre? Eller så mycket större är jag ju inte idag... bara äldre, räddare och långsammare, hahaha. Ingen verkar höja på ögonbrynen över att jag går ensam i spåret här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar