Urnsättning av vår älskade mamma, finns inga ord... men så många känslor!
Småttingarna lyckligt ovetandes.
Högtidligt gick vårt sorgetåg ut under kyrkoklockornas sång. Pappa höll ett tal men allt var som i en dimma. Kommer ihåg vad han sa efter: Tänk att alla fick vara med nu, till och med småttingarna, det hade hon velat!
Känns skönt att Du ligger nära oss.
14 rosor i hjärtat, en för var och en av oss... inget vi sa till floristen utan det bara blev så... måste va ödet igen!
Skönt att lätta upp stämningen tillsammans med de finaste jag har!
Bullmamman slängde fram "lite" fika från frysen bara sådär!
Emil och Jacob bondar
Jonna lite lik mormor ibland som tex här... eller så är det bara för att vi vill det!?
Jag har tänkt på det så många gånger att jag ser så mycket av Mari i Jonna! Miner, ansiktsuttryck! Mari finns på så många sätt kvar bland oss och inte minst i er och barnbarnen.
SvaraRaderaKram
Hon är verkligen lik mamma på den bilden. Vad härligt att se. Det var meningen att det skulle komma en och bara en liten tjej just när hon kom. Hon är en liten förlängning av vår fina mamma. Lilla Jonna. Mamma skulle älskat henne så.
SvaraRaderaVilket underbart vackert inlägg. Alla bilder, all text. Skulle vilja spara hela denna bildserie med text. Tur att det finns på nätet så att det aldrig försvinner.
KRAM