Jonna Kina Mari

JONNA KINA MARI

Vår älskade lilla dotter har nu haft sitt dop. I går hölls hennes första stora fest tillsammans med vänner och familj! Det går inte att med ord beskriva hur mycket vi älskar vår lilla tjej men jag skrev en dikt som jag läste upp i kyrkan.

Tiden står still

En ängel blir till

Du kommer med ljuset när hjärtat känns tungt

Som om du vill säga att allting är lugnt

Du kommer med hoppet och ger oss tro

att sakta men säkert låta glädjen gro

Tidpunkten magisk, Du likaså

Hur är det möjligt, kan det vara så?

Så mycket viktigare än du kan förstå

Vår lilla tjej, vi älskar dig så

Alltid så glad så fort du oss ser

Din glädje smittar av sig varje gång du ler

Vår älskade skatt, för alltid vår

Dag som natt vi glädje får

Du hos oss alla många känslor väckt

Inte så konstigt då du är helt perfekt

Till och med storebror kan inte låta bli

att pussa, krama, lukta och hela tiden hålla i

Nu vi mer än någonsin, lever här och nu

och Vi är så otroligt lyckliga att det blev just DU.

Det blev en favorit i repris. Samma kyrka, samma präst och fika i mysiga sockenstugan. Vi förberedde kvällen innan men vi ställde bara fram porslin och hängde upp vimplar så var det klart. Frank var med på alla förberedelser och var sjukt taggad inför dopet. Han hjälpte till och med till att baka. Han visste ju på ett ungefär vad ett dop var då han varit på Jacobs dop. Han ville sitta där fram i kyrkan och läsa bok med Sam. Han skulle ha skjorta och han sa även flera gånger att han inte ville ha nåt stearin denna gång!

Som vanligt blev det lite stressigt innan. Hur mycket man än förbereder har man aldrig mycket tid direkt. Var lite nervös över att Jonna skulle bli gnällig då dopet skulle vara precis vid hennes sovtid men det hade vi inte behövt oroa oss för. Jonna var som ett ljus, tuggade på sitt sidenband och var helnöjd. Inte ens då prästen hällde vatten på henne rörde hon en min, hon bara vevade glatt mot vattnet och ville känna på dopfunten. Frank sa efter med stolthet i rösten att "Jonna var inte ledsen, hon var såååå glad". Han har sett på bilder från sitt eget dop att han var ledsen när han fick vatten på huvudet. 

Det var härligt att träffa alla vänner och familjer. Det var ganska många fler barn än sist på Franks dop. Tänk att så mycket händer på tre år. Det kändes rätt hetsigt med så många man ville prata med på samma gång och samtidigt ha koll på barnen. Det var skönt att vi kunde vara ute, det var superhärligt sommarväder och smågrabbarna spelade boll i gräset, precis som det ska va!

Frank spanar in sina bakverk.

Fick hålla i Jacob vilket han stolt berättade efteråt.

Gudfader Oskar var saknad, det är en trygghet att ha honom med i kyrkan.

Läser dikten och försöker att inte gråta.

Frank skötte sig också exemplariskt. Han som är lite i en period då han har svårt för nya människor, lyssnade noga på vad prästen hade att säga innan själva cermonin. Han skulle få va med och hälla vatten i dopfunten. Under cermonin gick han och satte sig i första bänken med Sam. Han gick lite fram och tillbaka mellan oss och Sam. Han var med då vattnet skulle hällas i. Jag fick hälla för Frank ville bara stå på pallen och titta på. Han svarade artigt på vad prästen frågade och fick hjälpa till att torka av vattnet från Jonnas huvud. Det var som att han förstod att det var något extra högtidligt. Tror prästen sa att han skulle ta hand om Jonna och lära henne saker, då svarade han "Jag kan det!" Min älskling!

När Jonna skulle döpas fick alla barn som ville komma fram för att se bättre och det var så roligt att det var så många barn. Som prästen sa "nästan halva församlingen har gått fram"!

Ljuset speglar sig nästan magiskt i Jonnas ansikte. Är det mormor som gör sig påmind om att hon är med oss?

Grabbarna var bra sugna på att öppna paket och fick öppna dem som de kom med själva. Sen när jag gick och kom tillbaka hade de öppnat några till...

Blev imponerad över samarbetet!

Mina fina barn pustar ut efter en hetsig men härlig dag.

Vackra Lena Kyrka