Franks utvecklingssamtal

Igår var jag på Franks första utvecklingssamtal på Solrosen. Det var kul att fröken såg samma utveckling hos Frank som vi gjort. Bara sen han började där i augusti så har han ändrats otroligt vad gäller det sociala. Han har mycket lättare att leka med andra märker vi även hemma. På förskolan har han mycket vänner och det hör man när han pratar om dem också. Han har lätt för att komma in i leken och säger ofta "Jag vill leka med nån!" Han har även lättare att leka själv och har en helt annan fantasi nu. Det kan ju även bero på åldern men jag tror att barnen uppmuntras till att tänka själva, fundera, fantisera och de jobbar mycket med det sociala samspelet. De har en kompissol där barnen själva får bestämma vad som är viktigt för att vara en bra kompis och varför. Tydligen är Frank ganska noga med att påpeka att så kan man inte göra osv. 

Han är väldigt nyfiken enligt fröken och därför väldigt trygg, han är inte rädd för nya saker.

Han har väldigt bra språk och är otroligt artig när han frågar om nåt. Då skrattade jag och undrade om vi pratade om samma barn? Fast jag kan i och för sig tro henne för han kan vara väldigt artig hos andra. Hos Nina tex. Han frågar alltid Nina om saker istället för mig, han vet väl att han får det då hihihihi

Allt som var ett problem i början, lämning, att han inte satt kvar efter maten, vilan och fräsningar mot andra barn är helt borta. Han är lätt att lämna nu och det är ju det ultimata beviset på att han trivs. Han sitter alltid kvar efter maten och väntar på de andra. Han har till och med frågat om han får gå in tidigare på vilan för att han är så trött. Han tar mat och delar maten helt själv. Han går på toa själv och ropar när han är klar.

Han pratar mer om vissa barn såklart. Noah har varit en favorit ända sedan start men andra bra kompisar verkar Ali och Christoffer vara också. Igår hade grabbarna byggt en egen rymdraket av massa backar, rullar och bräder ute på gården. De hade suttit uppe på den, tryckt på knappar och skrattat en massa och haft jätteroligt. Fröknarna hade knappt mage att ta in dem. Kanske var de inspirerade av julkalendern?

En Nisse har tydligen flyttat in på förskolan i en låda. Han har en säng av näver och skinn, en egen adventsljusstake av en kotte där han tänder ljus varje advent. Han har en egen husmus som bor i ett råtthål i lådan och han ger barnen olika uppdrag varje dag. Det är så otroligt roligt att se hur mycket tid de lägger ner på en enkel sak som denna. Nisse har till och med en egen ljusslinga! Jag älskar det och skulle vilja ha en egen Nisse hemma!

Så stolt över sitt första halsband han gjort. Jag tyckte det  var så fint och ville ha ett själv men han tyckte att jag hade ju redan ett.

Sommaravslutning

Isak och Frank är bästa vänner och vill träffas varje dag trots att de setts på förskolan, gulligt! De pussas och kramas jämt. Tänk att de har följts åt sen de bara var 5 månader gamla. Sedan bebisarna kommit så har vi setts nästan varje dag efter förskolan för att slå ihjäl lite tid då grabbarna slutat klockan två. Vi har lekt i någon av lekparkerna i närheten och ätit mellis tillsammans. Varje dag när jag hämtat Frank så kramade han mig och sa det första han gjorde: "Vänta på Becca? Följa med Siha?" Sen tittade han i mellispåsen efter sin blixten mcqueen vattenflaska som han drack ur och stolt visade upp för sina kompisar och sen visade han ännu stoltare upp sin lillesyster Jonna. En klunga av barn stod oftast kring vagnen och Frank sa stolt "Mark du kan stå där" eller "Du får se!" som värsta kungen. Sedan kom Isak och undrade om Frank hade med en bil till honom och det hade han alltid. Varje morgon valde han omsorgsfullt ut en bil till sig själv och en bil till Isak som fick följa med till förskolan. Efter det tjafsade de om vilken lekplats vi skulle till: "inte den med tak... den med små hus...." osv. Rebecca hade alltid med mjölk till båda pojkarna och jag hade med morötter. Tänk vilken tur att vi hade varandra, grabbarna fick leka och vi mammor fick prata, alla nöjda. Tiden gick alltid så fort. Oh vad jag kommer sakna dessa stunder. Även om vi såklart kommer fortsätta ses ofta så blir det inte den där dagliga stunden, så självklar och så mysig. 

Vi hade vår egen sommaravslutning sista dagen vi gick på förskolan. Ett lyxigare mellis med smoothie och ananas i en helt ny lekpark.

Varenda dag slocknade båda barnen i bilen hem, ett lagom nap när Frank nu slutat sova på förskolan och ofta var väldigt trött sådär vid tre, fyra tiden.

På förskolan ordnades det också med sommarfest där de sjöngs och bjöds på glass.

Frank gick direkt till mig och fick bäras tillbaka av Anna Lena. Han sjöng inget och gick efter ett tag tillbaka till mig och Jonna.

Jag som har svårt för avsked tyckte det var lite jobbigt att tacka och säga hej då till fröknarna. De skulle sakna Frank och tyckte att han hade mognat så mycket detta halvår. Vi tycker också han lärt sig otroligt mycket och det känns lite jobbigt att han måste sluta nu när han trivdes mer på förskolan. Han såg ibland fram emot att gå dit, det var aldrig problem att lämna och han pratade mycket om "mina kompisar" och "mitt jobb". Fröknarna sa att det inte skulle vara några som helst problem för Frank att börja på nytt ställe då han är så trygg och social.

Vi har varit och hälsat på Franks nya förskola Solrosen på Astrakanen. Det kändes jättebra och Frank verkar ändå fatta att han ska börja där senare.Han frågar ibland om han ska till Solrosen. Han kommer ihåg att det fanns bilar och bilgarage där och längtar nog dit lite. Han verkade bli förvånad över att det fanns så mycket leksaker där. Ska bli kul att få vara med så mycket under inskolningen denna gång, se hur han reagerar och vad de gör. På Montessori var det Emil som skolade in men han fick aldrig vara inne på avdelningen utan satt utanför och väntade. Känns som det var bra fröknar och känslan är bra så det blir nog bra. 

En dag på Franks arbete

Idag var jag en dag med Frank på hans arbete (som de kallar det). Det stämmer verkligen att det är ett arbete. Vet inte vad jag ska tycka faktiskt. Blev nog lite förvånad över hur det faktiskt var. Saknade leken. Hade även fått en bild av att alla barn satt lugnt på sin plats och arbetade. Vet inte om jag kom en ovanligt stökig dag men alltså guuud vilken ljudnivå. Konstant! Nu faller allt på plats. Nu förstår jag varför Frank pratar så högt, varför han knuffas och bits där och varför han tycker att förskolan är lite läskig. Lite sorgligt faktiskt. Idag var dem 24 barn och fyra pedagoger på en yta som är helt ok storleksmässigt men som är totalt omysig och med öppen planlösning så ingen kan gå iväg en stund eller ens sitta lite enskilt. När jag skulle läsa en bok i den totalt omysiga läshörnan för Frank så hörde jag knappt mig själv läsa. Jag beundrar de som orkar arbeta med detta dagligen, tänk er barnkalas fast typ varje dag.

Blev lite besviken på denna arbetsmiljö men blev ändå imponerad över hur duktiga alla barn var på sina respektive aktiviteter. De flesta gick och hämtade sitt material och arbetade med detta. Andra fick utbrott, gråtattacker (trotsperiod?), bråkade eller stod i kö. Först ville Frank bara sitta i mitt knä men sen tog han fram rosa tornet och bruna trappan. Det var sååå roligt att se Frank "arbeta". Han hämtade en matta som han rullade ut på golvet och hämtade kloss efter kloss i rätt storleksordning och stapplade på varandra. Sen plockade han undan, rullade ihop sin matta och ställde undan den utan att klaga. Han hämtade en bricka med tvål som han rev på ett rivjärn ner på ett fat och sen stoppade med sked i en burk. Han satt och åt frukt tillsammans med ett annat barn vid ett litet bord. De satt och pratade, diskuterade vad det var för frukt på en tavla som hängde vid bordet. Han klippte remsor med sax, lade pussel och försökte pilla på sånt han inte fick ; )

Efter två timmar, klockan 11.00 var det samling, det hade jag sett fram emot. Idag var det ovanligt många barn då de skulle fira två födelsedagsbarn. I vanliga fall brukar de dela upp barnen i två grupper så jag tror det brukar vara lite lugnare. I dag var det kaos även här. Dessutom bjöd födelsedagsbarnen på frukt så då var det ännu mer tumult... alla ville ha frukten som stod på golvet och hade svårt att koncentrera sig. Först var det upprop. Allas namn ropades upp och de sträckte upp handen och sa "Ja" en efter en. Frank skrek "häääär" och sträckte upp båda armarna i luften. Vi sjöng "Ja må han leva" och "happy birthday". Sen fick födelsedagsbarnen ett varsitt kort och de fick berätta lite hur de hade firats på morgonen och önska låt... det blev "lilla katt". Frank blev som vanligt arg när jag sjöng. När födelsedagsbarnen skulle gå runt och bjuda på frukten blev det kaos igen. Här var det svårt att alla skulle få frukt i tur och ordning. Det var verkligen djungelns lag som rådde. De som lät mest fick mest frukt och det var vissa som inte fick alls om inte jag hade sagt till. Förstår att det är svårt att ha koll på alla men det kändes inte bra. De som satt på sin plats utan att skrika hade inte fått nån frukt. Frank hängde gärna på och skrek om de andra skrek men just när det gällde frukten så satt han bara still och sa typ till mig att han också ville ha. När han aldrig fick sa han bara "ohhh" och typ höll handen för ögonen uppgivet.

Efter denna upplevelse var det lunch. Då skulle alla gå två och två på led till matsalen. Ja ni förstår.... det var också kaos. Farah en lugn äldre tjej verkade gilla Frank. Verkar som hon tar hand om honom lite. Hon vinkar alltid jättemycket när vi ser henne i fönstret om morgnarna och hon ville sitta bredvid honom i samlingen och typ gullade lite med Frank, kittlade honom och klappade honom på huvudet och så. Sen när vi skulle till matsalen ville hon hålla Frank i handen. Så vi gick där alla tre. Vissa grät, vissa sprang i väg och gömde sig och vissa gick själv. I matsalen fick jag och Frank sitta vid ett "ensambord" bara han och jag. Det var tydligen lite av en ära och då fick Frank själv hämta maten i köket, servera och plocka undan. Han var stolt när han visade hur man gjorde. Först åt man grönsaker och Frank åt upp hela morotsskålen själv. Han hällde upp mjölken själv och visade vägen till köket där han väntade på sin tur att hämta små karotter med mat. Han tog för sig själv, åt själv och plockade undan. Lade kniv och gaffel i rätt låda osv. Till och med torkade bordet med trasa och sopade golvet gjorde han. Det var roligt att se. Efter det gick vi hem och Frank fick sova hemma. Jag var helt slut...förstår om han också är det på kvällarna.

Det verkade iallafall som att Frank var väldigt stolt över att jag var där och berättade för de andra barnen vad jag hette under samlingen. Han ville inte gärna att jag pratade med de andra barnen som såklart var lite nyfikna. Frank hade stenkoll på mig och följde mig vart jag än gick, till och med på toa. Han hade även koll på alla andra och sa tex att Marks mamma brukar hämta klockan fyra osv... hihihi

Det som kändes jobbigast förutom den högljudda arbetsmiljön var att de aldrig fick leka. De fick aldrig springa och jobbade aldrig ihop. Visst att de satt tillsammans och åt frukt eller läste bredvid varandra men jag saknade den fria leken, utklädningskläder, dockor, bollar, små mysiga rum osv. Jag tror inte att detta arbetssätt passar Frank och hoppas han trivs bättre på nästa förskola han hamnar på. Hoppas de får vara ute mer och springa av sig lite och vara barn. En kombination hade varit det bästa!

Kul var det iallafall att se Frank i sin dagliga miljö, se hur han är mot de andra barnen, hur liten han blev men ändå så otroligt duktig. Mamma blev stolt =) Kul att lära känna de andra barnen och pedagogerna också.

Avd 5

Nu har min lilla kille blivit så stor att han flyttasts över till storbarnsavdelningen 5 på förskolan. På 1:an var han så stor men nu blev han så liten igen. Han har varit där några gånger och hälsat på och ätit lunch med de stora barnen och det hade gått jättebra. Jag fick en rundvandring på nya avdelningen i tisdags och det var så roligt att se alla nya grejer Frank skulle få "arbeta" med. Han kommer tycka det är jätteroligt. Det enda vi känner är tråkigt är att pga att de ska vara inne och arbeta så mycket så förlorar dem tid att vara ute. De sover i stort sett bara ute, sen när de blir äldre och inte sover då får de leka ute istället.

Pedagogen Anna Lena sa att Frank gillade att lägga pussel, inte så konstigt då det fanns ett flygplanspussel ; ) Hon sa att han var jätteduktig på att snabbt se mönster i de olika pusslen. Sen sa hon också att han var väldigt ordningssam som tex när han skulle lägga upp sina blöjor, då skulle de ligga precis rätt och i en viss ordning osv. Hihihi vart är den killen hemma? Han gillade även språkövningar som ordkort och så och det märks ju att han är inne i en språkperiod. Han härmar kanske inte så mycket men kan väldigt mycket helt plötsligt så det märks att han tar in det man säger. Han frågar också ibland "E det?", "heter han?" osv

De tyckte även att han hade anpassat sig så bra så fort trots alla nya barn och rutiner och att han var en "tuff" kille som inte alls var rädd för nya människor utan väldigt social. Det märktes även idag då jag skulle lämna för första gången på nya avdelningen. Han bara sprang in och jag fick typ stanna honom och pussa honom innan han försvann. Vi har aldrig varit rädda för att han ska ha svårt att anpassa sig till de nya barnen däremot känns det lite tråkigt att han inte har Isak. Det märks att han saknar honom. En dag hemma sa Frank: "vill gå till sexan, siha där", "Gör Siha?" (Vad gör Isak?) Igår när de sågs ute i hallen blev de så glada och kastade sig runt halsen på varandra och pussades flera gånger... så sött! Tydligen har en av de äldre killarna Mark tagit sig an Frank och de gillar tydligen varandra och har lekt mycket de senaste dagarna.

Frank fick en avskedspresent av barnen och fröknarna på 1:an och han var så stolt och ville hålla i paketet hela vägen hem. 

Visar stolt upp sitt paket...

...ett foto på honom själv.