Franks utveckling, 5,5 år

Såg att senaste inlägget var från trallbygget vilket måste ha varit för precis ett år sedan. Det blev ett långt uppehåll... det bara blev så. Det började med att datorn pajade och sen orkade jag inte ta tag i det. Men idag fick jag en känsla av att vilja uppdatera lite. Mycket har hänt på ett år och jag vill minnas hur barnen var när de var små. Vet hur mycket jag glömmer så jag vill skriva ner det så jag har nåt att läsa när jag blir äldre.

Min fina lilla stora kille... som är 5 år nu. Kan inte fatta det. Han har blivit en sån fin kille och jag är så stolt över honom. Kände det lite extra häromdagen när jag var på utvecklingssamtal med en av hans pedagoger. Det var bara bra!! Han var en sån trygg och lugn kille. "Lugn???" tänkte jag då, har alltid sett Frank som en av de vilda... i alla fall inte lugn. Men jo det var Frank de pratade om. Han hakade aldrig på när andra barn sprang iväg. Han var väl medveten om vad som var rätt och fel och det var väldigt viktigt för honom att det var rättvist... hiihi redan. Jag har redan påverkat honom med mitt rättvisetänk. Orättvisa är det värsta jag vet... det är något som mina föräldrar alltid varit väldigt noggranna med att vi barn aldrig skulle behöva uppleva. Kanske en anledning till att vi också håller ihop.

Han var ingen pysselkille som gillade att måla och lägga pussel däremot älskade han att vara i byggrummet och skapade på det sättet. Han är också väldigt engagerad i projekt de hade och hade en del funderingar och analyserade sånt de pratade om. Han hade tex stenkoll på vad demokrati betydde! Var intresserad av matte mm

Han verkade väldigt omtyckt och blev alltid mött på morgonen av kompisar när han kom. Han har lätt att vara i grupp och lekte med både tjejer och killar. Det är aldrig problem vid lämningar heller utan han ger mig en stor kram, puss och gnugga näsa, sen sticker han iväg själv och leker med sina kompisar.

Hemma är han i en ganska bra fas måste jag säga. Det går att resonera med honom och prata om olika saker. Det är så himla kul när han är på det humöret... när det bara bubblar ur honom (vilket kommer oftast vid nattning). Han är hjälpsam och förstående för det mesta, han märker direkt när jag börjar bli arg och är bra på att säga förlåt. Han är smart och förhandlar och lyssnar bättre o bättre. De enda gånger han kan bli helt oresonlig är när det gäller ipaden. Den kan styra hans liv... ja båda våra barns liv faktiskt. För det mesta kan han hantera det men ibland blir han såååå arg när han inte får titta.

Han är nästan aldrig hemma på kvällarna längre utan vill ut och leka med grannbarnen direkt efter dagis. Kommer hem till middagen men har bråttom iväg igen. Så är han alltid vid maten, även på dagis tydligen. Då har han bråttom till byggrummet men hemma har han bråttom ut eller till tvn.

Han och Jonna har börjat leka lite nu. De jagar varandra och skrattar. Hoppar i soffan. De kan sitta bredvid varandra och bygga eller måla. Med leken kommer även bråken. När Frank har tråkigt kan han börja reta Jonna. Jonna ger dock tillbaka och då är Frank ganska lugn även om de kan slåss ibland också.

Frank är så stor att man kan släppa honom själv. Han kan leka på gatan själv, i lekparken, på leos lekland osv. När han har kompisar här leker de själva. Helst vill han ta hit kompisar för att spela tv spel för han tycker inte om att spela själv och han har fattat att mamma o pappa inte vill. Han verkar kunna leka med barn i alla åldrar både yngre och äldre.

Det bästa är att han fortfarande är så kramig och gosig. Han vill fortfarande bli buren, sitta nära och säger hela tiden att han älskar oss!! Älskade barn!

 

Visar stolt upp sin väv på förskolan.

 

 

Läser bok för Jonna

 

Väldigt intresserad av saker som rymden, fröer som växer, regnbågen mm

 

Samarbete

 

Mysigt på väg hem från förskolan.

Franks utvecklingssamtal

Igår var jag på Franks första utvecklingssamtal på Solrosen. Det var kul att fröken såg samma utveckling hos Frank som vi gjort. Bara sen han började där i augusti så har han ändrats otroligt vad gäller det sociala. Han har mycket lättare att leka med andra märker vi även hemma. På förskolan har han mycket vänner och det hör man när han pratar om dem också. Han har lätt för att komma in i leken och säger ofta "Jag vill leka med nån!" Han har även lättare att leka själv och har en helt annan fantasi nu. Det kan ju även bero på åldern men jag tror att barnen uppmuntras till att tänka själva, fundera, fantisera och de jobbar mycket med det sociala samspelet. De har en kompissol där barnen själva får bestämma vad som är viktigt för att vara en bra kompis och varför. Tydligen är Frank ganska noga med att påpeka att så kan man inte göra osv. 

Han är väldigt nyfiken enligt fröken och därför väldigt trygg, han är inte rädd för nya saker.

Han har väldigt bra språk och är otroligt artig när han frågar om nåt. Då skrattade jag och undrade om vi pratade om samma barn? Fast jag kan i och för sig tro henne för han kan vara väldigt artig hos andra. Hos Nina tex. Han frågar alltid Nina om saker istället för mig, han vet väl att han får det då hihihihi

Allt som var ett problem i början, lämning, att han inte satt kvar efter maten, vilan och fräsningar mot andra barn är helt borta. Han är lätt att lämna nu och det är ju det ultimata beviset på att han trivs. Han sitter alltid kvar efter maten och väntar på de andra. Han har till och med frågat om han får gå in tidigare på vilan för att han är så trött. Han tar mat och delar maten helt själv. Han går på toa själv och ropar när han är klar.

Han pratar mer om vissa barn såklart. Noah har varit en favorit ända sedan start men andra bra kompisar verkar Ali och Christoffer vara också. Igår hade grabbarna byggt en egen rymdraket av massa backar, rullar och bräder ute på gården. De hade suttit uppe på den, tryckt på knappar och skrattat en massa och haft jätteroligt. Fröknarna hade knappt mage att ta in dem. Kanske var de inspirerade av julkalendern?

En Nisse har tydligen flyttat in på förskolan i en låda. Han har en säng av näver och skinn, en egen adventsljusstake av en kotte där han tänder ljus varje advent. Han har en egen husmus som bor i ett råtthål i lådan och han ger barnen olika uppdrag varje dag. Det är så otroligt roligt att se hur mycket tid de lägger ner på en enkel sak som denna. Nisse har till och med en egen ljusslinga! Jag älskar det och skulle vilja ha en egen Nisse hemma!

Så stolt över sitt första halsband han gjort. Jag tyckte det  var så fint och ville ha ett själv men han tyckte att jag hade ju redan ett.

Vattkoppor

I tisdagskväll så såg jag plötsligt att Frank hade kanske 4 stora prickar på ben, rumpa och pung. Vi misstänkte direkt att det kunde va vattkoppor då Frank även hade lite skum tempstegring några dagar innan. Dagen efter dök det upp två till i ansiktet och två på sidan på bålen. Då tänkte vi att det var klockrent att det var vattkoppor. Vi ringde dagis och stannade hemma. Sen har det kanske kommit nån till men de har liksom aldrig utvecklats till några blåsor. Förstår inte vad det kan vara. Iallafall så höll vi oss isolerade några dagar och därav allt pyssel och julfix. När det inte blev värre så fick han gå till dagis. Så länge det var torra så var det ok att komma. Oh gud vad han saknade solrosen och sina kompisar. Det är så härligt nu att han älskar att vara där. Idag blev han ledsen när jag kom och hämtade för då skulle han inte hinna göra klart sitt halsband.

Jonna har oxå fått liknande prickar för nån dag sen. Kan inte fatta vad det är? stämmer inte in på nåt jag googlat. Får se hur hennes utvecklar sig.

Vällingfri?

En dag visade jag Frank några nya klistermärken jag köpt och som jag visste att han skulle älska. Det var Blixten MacQueen i 3D! Ja ni förstår ju... Detta gjorde att han ville vara utan välling den kvällen. Trodde inte på det då han sagt så förut och ändå velat ha välling när han väl ligger i sängen sen. Men tro det eller ej, han hade somnat utan välling. Det hade inte varit några problem sa Emil, han hade bara vänt sig om och somnat. Så himla roligt och oj vad stolt han var morgonen efter då han fick välja och sätta fast första klistermärket! Även andra natten gick bra men tredje och fjärde natten sa han "Jag höööver lälling"! Femte natten gick bra utan. Vi vill inte göra nån stor grej av det så han får bestämma själv. När han samlat ihop 10 klistermärken ska vi åka tåg till Stockholm och gå på Aquaria, eller som han sa till farmor när hon frågade vad vi skulle hitta på: "Tåg, Utflykt, Titta på djur!"

Plötsligt händer det! (Inte för känsliga öron)

Förra veckan pratade vi mycket om att Frank skulle börja använda kalsonger en hel dag. Han vill ju väldigt gärna åka tåg och säger det varje dag vi går förbi tågstationen på väg till förskolan. Så Kina och Frank bestämde att de skulle åka tåg om han hade kalsonger på sig en hel dag. Frank fick själv välja vilken dag  (med lite fingervisning från mig) och det blev lördagen. Hela veckan vägrade han ha kalsonger och hänvisade hela tiden till att på lördag ska han ha kalsonger heeela dan, inte nu. Jag tänkte att det skulle bli som många gånger förut att han när lördagsmorgonen väl kommer skulle vägra men när jag kom ner på morgonen hade han kalsongerna på sig (alltså Emil hade lyckats få på dem efter lite övertalning). Resten av dagen var inga problem, han hade dem på sig utan att klaga. Däremot ville han inte gå på pottan. Vi påminde lite ibland, han sa till nån gång och vi satte honom på pottan ibland och för det mesta kom det kiss. Det hände några olyckor vad gäller bajsningen då han vägrar bajsa i pottan. Han tycker det gör ont att sitta på den eller på toaletten. På söndagen villa han själv fortsätta ha kalsonger och även i dag. Inga kissolyckor och äntligen en "stoooor bajskorv" i toaletten. När han satte sig i bajsposition på golvet bar jag honom till toaletten mot protester, dock inte lika vilda som tidigare. Han satt denna gång på en sån där anpassad sits för barn och tyckte inte det gjorde ont. Vi satt och snackade lite och plötsligt hände det "PRUTT"!! Frank tittade i toan och sa "Mamma det kom en liten bajskorv och en stoooor". Mycket riktigt låg där en liten korv och även den största jag någonsin sett. Stoltheten hos Frank var underbar att se och jag blev som en hysteriskt fnissig stolt mamma. Efter det ringde vi farmor och han sa "Jag bajsa en stor korv" i telefonen. Sen fick han en present men det roligaste var att slå in den igen efter att ha öppnat den, min älskade goa kille!

Tänk vad vi har kämpat med detta och det har känts helt hopplöst pga hans hårda mage, hoppas verkligen det släpper nu och att han i fortsättningen vill bajsa i toaletten. Ska tilläggas också att han börjat med ny medicin förra veckan och två dagar har han bajsat rejält men bara en gång per dag så det är mycket bättre och kan ha bidragit.

Dagen efter tog världens bästa Farmor med Frank på en tågresa till metropolen Tierp och tillbaka. Frank väntade spänt på att få åka och när det var dags stod han vid vårt hus och ropade på Farmor. När vi kom fram till stationen frågade han direkt "Var e farmor?" och gick med stora steg över perrongen för att möta henne stolt bärandes på sin ryggsäck. De hade med sig lite matsäck, pratade lite med konduktören, gick aldrig av tåget och pratade lite... mysigt!
När vi hämtade upp honom sen mötte vi en kille i kalsonger!!!

Inskolning

Nu har Frank börjat på sin nya förskola Solrosen. Som han hade pratat om det sen första besöket då han hälsade på innan sommaren. Särskilt bilarna och garagen var det som lockade och hans nya kompisar. Det gjorde att inskolningen kändes väldigt enkel och dessutom fick jag vara med honom de första dagarna. Det var så roligt att få se vad de gjorde, lära känna de nya fröknarna och de andra barnen. Eftersom Jonna var med också blev jag särskilt populär. Det var typ fem barn på tre fröknar plus jag och en till mamma så det var en perfekt start för Frank. Fick en sån himla bra känsla av hela stället. Särskilt fröknarna var så härliga, fulla av energi och hittade verkligen på saker med barnen. En av dem sa att de blev så arga när folk sa att barnen bara lekt idag... leken är deras sätt att lära. Jag gillade hennes inställning. De är verkligen pedagogiska och jag tror barnen lär sig jättemycket då dem gör lärandet roligt och verkligen utgår från barnens intressen. De är så avslappnade också och anpassningsbara och det är som att vi får göra precis det som passar bäst för oss och Frank. Inget verkar omöjligt. 

Lokalerna är mysiga, det finns flera rum så ljudnivån är aldrig särskilt hög. De är ute mycket och går på utflykt varje onsdag. De vilar efter lunch och lyssnar på saga om de inte sover. Det var dock inte det lättaste att få Frank att ligga still då han hade sååå mycket nytt han ville leka med och utforska. Varje dag står det på anslagstavlan vad de gjort under dagen tex: tittat vilken färg löven har på träden, sett en snigel, byggt tunnlar och lärt sig samarbeta mm.

Efter de två inskolningsveckorna började nyhetens behag försvinna och Frank började bli ledsen vid lämning. Egentligen är det mest för att han vill va inne så han kan leka med bilar mm men jag lämnar ute. Sen är det lunch, vila och inte fören vid ett får han leka med det han vill. Så typiskt, på montessori ville han bara vara ute och nu vill han bara vara inne när han väl får vara ute. Fröknarna säger iallafall att det går så bra. Det går över fort på morgnarna när jag lämnar och sen är det inga problem. Han sitter kvar och äter och ligger still på vilan. Det gjorde han inte när jag var med kan jag säga! Iallafall så känns det jättebra att lämna Frank där iallafall även om han är ledsen ibland. Vet att det kommer ge med sig och jag känner mig jättetrygg med fröknarna där.

Efter att ha varit väldigt bortskämd med att gå fem minuter till förskolan så känns det nu väääldigt långt att gå 20 min dit och sen tillbaka. Till och med Frank klagar på att det känns långt. Det är iallafall en väldigt mysig väg med otroligt fina hus, en skog, en stenstig, tågstation och en äppelstig som vi kallar det. Det lite av ett projekt att hämta och lämna därför har jag ändrat så Frank går tre dagar i veckan istället för fyra. 

Noah och Frank fann varann direkt de första dagarna och han pratar mycket om honom och fröknarna säger att de leker väldigt bra ihop. Så konstigt att det redan är så skönt när ens barn hittar kompisar. Här bygger de kulbana.

Gården är lagom stor med roliga klätterställningar, bilar, lådor med massor av leksaker. Ibland går de över till Valens gård där det finns ett stort tåg med vagnar och massa cyklar. Fröken hjälpte Frank att klättra i nätet och på en gång klättrade han upp själv hela vägen.

Det är så roligt att de har olika rum, ett djungelrum, ett slottsrum, ett målarrum, en vrå för rollspel med matlagning, djur och dockor, en vrå med bokstäver/färger/siffror mm och en vrå för bil och vägbygge. Älskar att det finns utklädningskläder så när man kommer och hämtar dem sitter dem på rad i olika utstyrslar.

Under en av inskolningens första dagar skulle vi gå hem innan lunch så då tog vi med lunch och åt ute i en lekpark i närheten. Tänk att båda barnen mår så bra när vi är ute. Jonna satt i sin vagn och tittade på löven i träden.

En dag följde morfar med och hämtade Frank.

En morgon var det kallt tyckte Frank, så kallt att han absolut skulle ha vantarna på sig! Min bestämda lilla kille.

Utvecklingssamtal

I fredags var vi på utvecklingssamtal på förskolan. Det är sån otrolig skillnad från förra året. Då fokuserade man mest på om han åt bra, sov bra och vad han gillade att göra osv. Nu fick vi en hel bibba med papper där de markerat vad han kunde. Inte helt oväntat var han duktig på allt som har med motoriken att göra som tex kunna klättra, gå balansgång, bära saker, stå på ett ben osv. Han kunde ta mat själv och åt upp det han tagit. Förut blev han arg om han inte fick äta upp all morot själv men det hade blivit bättre nu. =) Han kan plocka fram material själv och följa nya instruktioner och koncentrera sig.

Vad som var roligt att höra var att han var väldigt social och bra på att prata. Fröken sa att han hade ett rikt ordspråk och att det märktes att vi pratade mycket med honom hemma. Då blev jag glad och kände att man gjort nåt rätt. Tydligen tyckte han mycket om att sitta i hennes knä och bara prata om allt eller inget och han är intresserad av ord och bokstäver. Han är duktig på att berätta och visa vad han vill och har inga problem att hävda sig bland de äldre barnen. Han pratar gärna under samlingarna också. Då vill han helst sitta i någons knä annars har han svårt att koncentrera sig. Han leker med alla men hade några favoritkompisar. Han är intresserad av länder och flaggor. De tyckte att han mognat otroligt mycket på den tiden han varit där och att han kunde mycket för att bara vara tre år. 

Trots allt som hänt med byte av avdelning, nytt syskon och bortgång i familjen så sa fröken att Frank hade tagit det förvånansvärt bra och att det beroddepå att han var så trygg i sig själv. Stolta föräldrar gick därifrån.

Vår fina kille som bara blir dörre och dörre!

ABC

Min lilla kille har blivit så stor. Han kan så mycket, förstår så mycket och vill lära sig hela tiden. Igår när jag hämtade efter förskolan så fanns det ett paket i brevlådan från Goboken. Frank blev så glad att det var till honom och vilken hit innehållet blev. Det var "ett prova på" bokstavspaket med bokstavsmagneter, bokstavskort, sånger och  boken om A med tillhörande ljudbok. Frank satt säkert med dem där magneterna i en timme och var jätteduktig och placerade ut bokstäverna rätt. Han kunde redan en massa bokstäver eftersom vi har ett bordsunderlägg med alfabetet på som vi fick av Patricia och Aurora men jag blir förvånad över hur snabbt han lär sig. Vi brukar fråga tex "Var är Sams bokstav?" Så pekar han på S osv. 

Boken handlade som tur var om ett bokstavståg och vagnen A. Vi läste den säkert 3 ggr och sen lyssnade vi på ljudboken ett antal gånger. Det var så spännande att lyssna till tågvisslan för då fick man vända blad. Jag blir så glad att få göra annat än att sitta på golvet och leka med bilar hihihi. Vi satt hela eftermiddagen med detta.

Hämtade Frank vid två igår för att slippa momentet "Jaga/klä på/få hem" honom. När jag hämtar vid två sover han fortfarande, han är påklädd och ligger klar i vagnen och det är bara att köra hem honom i lugn och ro... så himla skönt och värt att ha honom hemma ca 2 timmar längre. När han vaknar sen är han på världens mysigaste humör. Han är kramig och vill bara sitta i mitt knä en stund. Vi kan sitta där tysta och bara njuta. Det blir liksom mer kvalitetstid tillsammans än när jag hämtar senare. Då är vi båda trötta och jag hinner knappt leka med honom för att jag måste fixa middagen.

Sen när han vaknat till är det mellis och då vill han oftast ha "fuktsallad". Igår satt vi och pratade om vilka frukter som var i och vilken han tyckte var godast. Äpple är favoriten nu och det ska vara MED skal. Däremot är det oftast mandarin eller apelsin han ber om på kvällarna. Han ska även ha keso och kanel i "fuktsalladen". Han hämtar kanelen själv och häller i det tillsammans med keson själv. Igår åt han helt sjukt mycket keso, stora skedar bara skyfflade han in. Tydligen äter han jättemycket på dagis nu... så mycket att fröken blir förvånad och måste berätta det för mig varje gång. Han kan äta stora lass med rivna morötter och ändå äta mycket mat på det. Hemma äter han också jättebra vid alla måltider numera så han kanske är inne i en växtperiod? Sen får han ju en flaska mindre välling där på natten. Detta gör ju att han är hungrig på morgonen och själv ber om frukost. Vi blir förvånade varje gång och lyckliga av att han vill sitta och äta med oss. Det är så mysigt att sitta tillsammans allihopa vid matbordet och prata. Till frukost just nu är det "bullemacka med mera smör" som gäller, alltså dubbelmacka med messmör.

Mammig

Frank har blivit extremt mammig på bara de två sista veckorna. Vet inte om det beror på att han bytt avdelning på förskolan, åldern eller att han känner att det är annorlunda med en bebis på väg. Kanske kombinationen av allt. Kanske han tankar närhet nu inför bebisens ankomst. Han är väldigt kramig och gosig, vill bli buren mycket, lite gnällig, har svårt att somna och tillåter bara att jag nattar eller kommer in på natten. Som tur är funkar det bra att Emil leker och fixar inför nattning men just själva insomnandet är det mitt hår han vill pilla i =) "Pappa har inge hår och han är lite läskig" De kvällar vi har försökt att Emil nattar har han blivit helt hysterisk så ikväll blir det jag som får åka iväg på kvällen och gå i affärer under tiden...

Övergången till ny avdelning har ju gått förvånansvärt bra med tanke på att Frank är så mammig och närhetstörstande. Antagligen tycker han att det är så mycket roligt där att det väger upp men han säger alltid hemma att han vill va hemma med mamma istället eller följa med mig till jobbet. Han säger att han inte vill gå till femman men följer ändå alltid med. Det har gått bra att lämna alla gånger utom en men då räckte det med att han inte fick leka med ett annat barns tåg som låg på hyllan så bröt han ihop och ville inte gå in. Han blev jätteledsen och sträckte sig efter mig, klamrade sig fast vid min hals och ville följa med hem. När fröken till slut tog honom sträckte han sina armar mot mig och skrek "Min mamma gåååår nu!" Tårarna sprutade och det var hemskt att gå därifrån. Jag såg genom fönstret att han satt i frökens knä och hade lugnat sig lite sen och Rebecca skickade ett sms att han lugnat sig när hon gick ut. Tack för det Rebecca! 

Dagarna efter har jag varit lite nervös att det ska bli likadant men det har gått jättebra. Han har varit lite avvaktande ibland i hallen men sen sagt ett glatt "Hej då" och sprungit in självmant. När jag gick förbi fönstret sen stod han och pratade med de andra barnen och när jag vinkade såg jag att han stolt pekade på mig och sa "De e Min mamma". Fröknarna verkar jättegulliga och det känns tryggt att lämna Frank hos dem.

Med tanke på hans lite bestämda och trotsiga drag i vissa fall så går det väldigt bra med maten just nu. Vi har ju haft operation "Äta med oss vid bordet" en tid här och nu är det inga problem längre. Han kommer när vi säger till oftast, ibland säger han själv till om att han vill äta. Sätter sig på stolen och äter med oss. Vill ioch för sig bli matad ganska ofta. Det är så trevligt att sitta och äta allihopa tillsammans och han pratar och skojar ibland. Han äter bra nu och när han är klar säger han "färdig" och klättrar ner för stolen och torkar sig på handduken. När vi säger "Vad säger man då?" Så svarar han "Tack för maten!"

På natten har vi haft operation "Ingen välling". Vi startade med det efter magsjukan då han kopplade ihop välling med kräkningarna så ibland kan han säga att han inte vill ha välling för han tycker det är läskigt att kräkas. Han får på kvällen men inget på natten. De första nätterna har han protesterat tills jag lugnar honom, kramar honom och han får sova på min arm. I natt var första natten han inte ens frågade efter vällingen utan han bara lade sig bredvid mig och myste lite tills han somnade om. Så himla skönt, vi sover alla bättre, ingen behöver gå upp och göra välling utan kan somna om lättare. Är glad att slippa diska de där satans flaskorna jämt och ständigt också ; ) Ni må tro att Frank är stolt på morgonen efter att han inte druckit välling på natten och han är hungrig också går ibland själv och dukar fram skålar till oss alla för vi ska äta "fukost"

Så på vissa plan utvecklas han men så ibland går han tillbaka lite och vill bli buren, matad och daltad med samt sover dåligt... Ni vet alla vad det innebär va?? En ny utvecklingsfas!! Hahhaahha... alltid dessa utvecklingsfaser!!