Frank 3 år

Vår stora lilla kille har fyllt tre år. Han kan nästan visa upp tre fingrar när man frågar hur gammal han är men oftast är det fyra =) Det har hänt så mycket den senaste tiden. Nu när han har börjat prata kan man äntligen få en glimt av hur han tänker och hur mycket han förstår. Han är så klok och har sånt minne. En dag åkte vi tex förbi Danmarks kyrka och då sa jag: "Där gifte sig mamma och pappa!" Då svarade Frank: "Mamma hade vit klänning". En annan gång åkte vi förbi ett bilgarage vid tandläkaren i stan och trots att Frank satt i bilen och vi bara åkte förbi såg han att vi var vid tandläkaren. Tänk att han kommer ihåg. Han skämtar och härmar oss... säger uttryck som han vet att vi skrattar åt. "Heeeej kompis" och "Shake that ass" Han räknar och kan några ord på engelska. Ibland kan man höra honom sjunga på en sång och förstå vilken det är, ibland är det låtar som inte vi lärt honom.

Även motoriken är så mycket mer utvecklad. Han leker och pysslar själv, kan bygga med smålego och kan hälla upp dricka själv mm. Han är våghalsig och hoppar ner från soffor, klättrar i ställningar, dansar till musik och sjunger. Han kittlar oss och älskar när vi jagar, busar och leker med honom. Jag älskar att smygtitta på när han leker själv han som aldrig kunde sitta på golvet själv för bara nån månad sen. 

När Frank vaknade på morgonen var det första han frågade efter: "Var är alla presenterna". Som tur var blev han nöjd med "bara" en present.

Mulle mulvad

Kvällen blev lite festligare då farbror Oskar hälsade på. Frank bjöd på sin favoriträtt: Pannkakor.

Vi blir bortskämda i vår familj. Jag, Frank och Jonna fick likadan skor av Oskar. Hur söta är inte Jonnas? Franks skor såg stora ut och för att inte tala om mina som såg gigantiska ut i jämförelse.

Frank bäddar ner hela gänget. Kan ni se fyra figurer nedbäddade?

På helgen firades Frank av släkten. Cars tårtan var intressant, måste ju få känna på den och det var den han ville smaka.

Kina och Jonna konverserar.

Mysigt hos farmor, nästan som att ligga i magen.

Även morfar vill vara med och prata.

och Martin

Noah var så söt och satt själv en stund och pratade med Kina

Med mitt älskade födelsedagsbarn.

Mio som tvillingmamma

Frank fick så mycket paket och det revs och slets papper i imponerande hastighet.

Gillade verkligen sitt Cars paraply och fällde upp det många ggr.

Låg mitt i allt ståhej och lekte med sina nya leksaker.

Lycka är att leka med storkusin...

...och lillkusin. Äntligen leker de tillsammans... för det mesta.

Följande dagar blev det mycket lek med presenterna. Smålego var roligt, tyckte även mamma!

Fick trädgårdsredskap till nya huset.

Alla presenterna:

Doktorslåda av mamma o pappa

Bilsläp med bilar samt paraply av morfar

Gul "taxi"bil och bokstäver av Rydars

Trädgårdsredskap och legoplatta av Lindholms

Skor av Oskar

Smålego, pyjamas, tröja och strumpor fr Stubben

Även Jonna fick fina presenter. Klänning av Kina o Ingemar. Påminner om en klänning som jag hade när jag var liten.

En kompis till Kina och Ingemar stickade en tröja till Frank och har nu stickat en tröja även till Jonna. Så himla gulligt! 

Ännu mer kläder med ankstjärtsbyxorna från Kina och Ingemar.

Mellis ute

Efter förskolan tog vi med mellis och satte oss på gården i solen. Det var härligt... tills Frank ville leka i leran. Kändes äntligen som vår, kunde till och med ta av mig jackan.

Testar nya ståbrädan.

Snackar lite med Jonna

Syskonkärlek

Frank är fortfarande världens finaste storebror till Jonna och väldigt stolt. Han är aldrig arg eller ledsen på henne. Vill helst bara pussa och krama hela tiden. Han säger att han vill lugna henne när hon blir ledsen för att hon blev lugn en gång av att han kramade henne. Sen säger han "Ingen fara" till henne när hon är ledsen. Han är mer försiktig nu men vill gärna väcka henne när hon sover.

Finast av allt!

Första badet

Första badet gick fort...snarare ett dopp. Jonna verkade förvånad till en början och tyckte nog att det var skönt ett tag men sen ville hon upp. Han var mer nöjd i pappas knä efteråt. Frank badade han också men ville helst bada i baljan så klart.

BVC

Första BVC besöket efter nio dagar skedde hemma hos oss. Då kom Marie förbi och vägde Jonna på sin bärbara våg. Hon vägde då 3610 g.

På andra besöket fick även Frank följa med på 3 årskontroll. Han vägde 15,2 kg och var 97,5 cm lång. 

Han ville helst leka med bilarna men ställde snällt upp på att vägas och mätas. Sen skulle han sitta vid ett bord och peka ut olika förmål på kort vilket gick bra. Det enda som tog tid var när Marie frågade vad man kunde äta av alla korten... till slut pekade han på äpplet. Det var frågor som tex vad kan man göra med bollen och då svarade Frank "Sparka" osv.

Vårt lilla "Stjärnöga" vägde nu 3800 g och var 53 cm. Hon kissade även  ner hela vågen.

Välkommen Jacob

Den 31 Mars 2013 bestämde sig Jacob för att komma ut till världen. Närmare bestämt, mitt under påskfirandet precis som sin storkusin Frank gjorde en gång i tiden. De kom båda på påskdagen. Detta gjorde det svårt för hans föräldrar att hitta barnvakt på så kort tid, alla var bortresta eller upptagna på sitt håll. Då fick Lundgrens den äran att komma och passa lillSampa, ett minne för livet! Vi fick även möjlighet att se familjen Lindholm gå från tre till fyra och uppleva det stora mötet mellan storebror och lillebror!

Välkommen hem till mig!

Som tur är leker ju Frank och Sam så bra så det var bara att vinka "hej då" när mamma och pappa hastigt åkte iväg. 

Morfar och Morbror kom och hälsade på under kvällen och just när vi satt här i soffan fick vi det chockerande beskedet att lillebror var född!! "Redan???" utbrast vi, "skämtar dem?" men nej det var inte första april riktigt än... Jakob hade haft bråttom för när de väl åkte hemifrån ca 17.30 tog det bara 1 timme och 20 min innan han var ute. Alltså 40 min efter att de kom till sjukhuset. Bra jobbat säger jag bara! Vi andra var i chock resten av kvällen!

Grabbarna hänger i gymmet.

Så kom det stora ögonblicket, nattningen. Hur skulle det gå med Sam? eller ja med alla tre? Vi hade inte behövt oroa oss alls. Det gick faktiskt mycket bättre än förväntat. Sam hjälpte så snällt till att byta om till pyjamas, var som ett mönsterbarn som lyfte på rumpan och gjorde precis som vi sa. Han drack välling och följde sen med upp till sängen. Han hade blängt lite på Emil och sen vänt sig om och somnat. Allt detta utan sin kära napp som Emil glömt. Jag tog hand om Franks nattning medan morfar och morbror passade Jonna tills Emil kom ner. Att vara trebarnsförälder är kanske inte så svårt? Vi hade till och med tid att sitta nere i soffan och andas ut jag och Emil när alla barnen sov.

Godmorgon. Natten var helt ok. Sam hade vaknat några ggr, saknade säkert sin napp stackaren. Bara första gången ropade han efter sina föräldrar men somnade om när Emil satte på dvd:n. Han vaknade till flera ggr men då behövde Emil bara rätta till täcket eller klappa på honom så somnade han om. Värre var det med Frank som inte kunde somna om när han vaknade mitt i natten. Han var jättenöjd att han var hos Sam och pratade glatt och högt som bara den. Var rädd att Sam skulle vakna eller Jonna som låg i samma säng men de gick om varandra. Frank utbrast plötsligt jättehögt "Sams bebis har inga tänder" som att han hade legat och funderat på det.

Allt gick bra på morgonen. Grabbarna var glada att se varandra, åt frukost ihop och lekte sen.

Solen sken så vi tog en promenad till soprummet. Duktiga Sam gick hela vägen fram och tillbaka utan att klaga. Kunde man inte riktigt säga om Frank som ville bli buren hela tiden. Så blir det om man är vaken på nätterna! Här tar de undan bajsblöjorna efter sig ; )

Frank vill bli buren, Sam är rädd för katten.

Blåste såpbubblor, tittade på utsikten och satt och värmde oss i solen i väntan på bebisen. Fina kusinerna!

Så äntligen kom den efterlängtade bebben hem härligt sovandes som nyfödda gör.

Fina familjen. Sam fick lugnt och sakta bekanta sig med sin numera käraste ägodel. Han undrade nog vad det var i början och bara han fick röra bebben.

Precis en vecka efter Jonna föddes Jacob. J & J kommer följas åt genom livet tror jag. Lite konstigt men på nåt sätt magiskt med två exakt lika stora små älsklingar i våra liv. Mormors änglar!

När blev Frank och Sam så stora?

Helt plötsligt är vi två tvåbarnsfamiljer!

Tur att Frank har sin egen bebis så behöver han och Sam inte bråka om det iallafall ; )

Så här i efterhand tyckte vi nog allihopa att det var så himla kul det dygnet. Så roligt att få vara med om detta stora ögonblick men främst att få ta hand om och lära känna lilla fina Sam. Emil tror jag var extra stolt att Sam accepterade honom och att han fick natta utan problem. (Jag är såklart väldigt stolt över min man också) Emil känner ju att dem två alltid haft en särskild relation. Kändes som vi fick lära känna Sam ännu lite bättre och sen var det ju så roligt att smågrabbarna hade så roligt ihop. Blir glad i hjärtat varje gång de leker tillsammans och har roligt och det går bara bättre och bättre ju äldre de blivit.

Tack Nina och Pelle för att ni vågade låna ut er fina skatt till oss, en sliten och trött småbarnsfamilj ; ) Vi känner oss stolta över förtroendet!