Franks utvecklingssamtal

Igår var jag på Franks första utvecklingssamtal på Solrosen. Det var kul att fröken såg samma utveckling hos Frank som vi gjort. Bara sen han började där i augusti så har han ändrats otroligt vad gäller det sociala. Han har mycket lättare att leka med andra märker vi även hemma. På förskolan har han mycket vänner och det hör man när han pratar om dem också. Han har lätt för att komma in i leken och säger ofta "Jag vill leka med nån!" Han har även lättare att leka själv och har en helt annan fantasi nu. Det kan ju även bero på åldern men jag tror att barnen uppmuntras till att tänka själva, fundera, fantisera och de jobbar mycket med det sociala samspelet. De har en kompissol där barnen själva får bestämma vad som är viktigt för att vara en bra kompis och varför. Tydligen är Frank ganska noga med att påpeka att så kan man inte göra osv. 

Han är väldigt nyfiken enligt fröken och därför väldigt trygg, han är inte rädd för nya saker.

Han har väldigt bra språk och är otroligt artig när han frågar om nåt. Då skrattade jag och undrade om vi pratade om samma barn? Fast jag kan i och för sig tro henne för han kan vara väldigt artig hos andra. Hos Nina tex. Han frågar alltid Nina om saker istället för mig, han vet väl att han får det då hihihihi

Allt som var ett problem i början, lämning, att han inte satt kvar efter maten, vilan och fräsningar mot andra barn är helt borta. Han är lätt att lämna nu och det är ju det ultimata beviset på att han trivs. Han sitter alltid kvar efter maten och väntar på de andra. Han har till och med frågat om han får gå in tidigare på vilan för att han är så trött. Han tar mat och delar maten helt själv. Han går på toa själv och ropar när han är klar.

Han pratar mer om vissa barn såklart. Noah har varit en favorit ända sedan start men andra bra kompisar verkar Ali och Christoffer vara också. Igår hade grabbarna byggt en egen rymdraket av massa backar, rullar och bräder ute på gården. De hade suttit uppe på den, tryckt på knappar och skrattat en massa och haft jätteroligt. Fröknarna hade knappt mage att ta in dem. Kanske var de inspirerade av julkalendern?

En Nisse har tydligen flyttat in på förskolan i en låda. Han har en säng av näver och skinn, en egen adventsljusstake av en kotte där han tänder ljus varje advent. Han har en egen husmus som bor i ett råtthål i lådan och han ger barnen olika uppdrag varje dag. Det är så otroligt roligt att se hur mycket tid de lägger ner på en enkel sak som denna. Nisse har till och med en egen ljusslinga! Jag älskar det och skulle vilja ha en egen Nisse hemma!

Så stolt över sitt första halsband han gjort. Jag tyckte det  var så fint och ville ha ett själv men han tyckte att jag hade ju redan ett.

Emils födelsedag

Idag fyller Emil år och han önskade sig Tonkatsu och marängsviss. Frank hade lite svårt att hålla tyst om vad han skulle ge i present så det fick Emil tydligen veta redan dagen innan. På morgonen vaknade Frank samtidigt som Emil skulle upp så vi åt frukost tillsammans allihopa. Då fick Emil två paket varav han fick en av lyktorna som Frank hade gjort. Frank sa innan Emil öppnat det vad det var. Det är så gulligt och man blir så glad när man ser hur spännande han tycker det är. Det är som att han känner att det är nåt speciellt i luften. När han är glad är vi glada och det är ofta jag och Emil tittar på varandra och skrattar lite tyst. Tänk att man kan smälta så många gånger per dag över en liten liten underbar person... två faktiskt!

Festflaggan åkte såklart fram och den ställde Frank högtidligt dit.

Gör presenter till pappa. Ena lyktan var i pappas färger.

Jonna väcktes på morgonen då hon är lite av en sjusovare.

Sen bar det av till förskolan.

På kvällen dukade jag och Frank fint och förberedde maten. Frank valde pinnar till alla och lade upp dem.

Pappa kommer hem. Visar stolt upp sitt halsband han gjort på förskolan.

Så lycklig när han får Tonkatsu. Frank tyckte oxå väldigt mycket om det, särskilt såsen.

Frank var med och sjöng lite faktiskt när vi tågade in med paket. Inte denna gång kunde han heller hålla sig.

Vattkoppor

I tisdagskväll så såg jag plötsligt att Frank hade kanske 4 stora prickar på ben, rumpa och pung. Vi misstänkte direkt att det kunde va vattkoppor då Frank även hade lite skum tempstegring några dagar innan. Dagen efter dök det upp två till i ansiktet och två på sidan på bålen. Då tänkte vi att det var klockrent att det var vattkoppor. Vi ringde dagis och stannade hemma. Sen har det kanske kommit nån till men de har liksom aldrig utvecklats till några blåsor. Förstår inte vad det kan vara. Iallafall så höll vi oss isolerade några dagar och därav allt pyssel och julfix. När det inte blev värre så fick han gå till dagis. Så länge det var torra så var det ok att komma. Oh gud vad han saknade solrosen och sina kompisar. Det är så härligt nu att han älskar att vara där. Idag blev han ledsen när jag kom och hämtade för då skulle han inte hinna göra klart sitt halsband.

Jonna har oxå fått liknande prickar för nån dag sen. Kan inte fatta vad det är? stämmer inte in på nåt jag googlat. Får se hur hennes utvecklar sig.

Första snön

Idag kom första riktiga snön och det hade varnats innan om att det skulle komma mycket på en gång. Det var rätt effektfullt för det blev alldeles vitt ute av alla snöflingor och vi satt inne och ooade och aade och tyckte det var mysigt och spännande. Redan efter en timme hade det kommit så mkt snö att det var vitt på marken och träden och vi skulle såklart ut och åka pulka med en gång tyckte Frank. Så jag tog Frank i pulkan och Jonna i vagnen till tipptoppen precis över gatan. trots att snön fortfarande vräkte ner klagade inte Jonna det minsta. Hon satt till och med i selen och fick stora snöflingor i ansiktet.

Stora snöflingor vräkte ner åt alla håll.

Helt orört på vår gata. Ingen annan vill vara ute i det här vädret.

Är duktig och drar pulkan själv uppför backen.

Första snöbollen som skulle tas med in så vi stoppade den i frysen.

Ville inte riktigt gå in.

På lördagen var det julmarknad här på IP´n. Så himla mysigt att bara kunna gå dit på fem minuter. Fanns såklart massor jag ville köpa men orutinerade som vi var så hade vi inte med så mkt kontanter.

Tydligen var tomten där också. Storvretaborna verkade alla veta om det för barnen kom med önskelistor till honom som han stoppade i granen. Frank sitter på Emils axlar och kikar in på tomten.

Vågade sig iallafall fram till tomten även om han viskade fram sitt namn och vad han önskade sig i julklapp. "Simglasögon" var det som stod högst på Franks önskelista. Fick även en presentpåse med massa godis. När jag sa "Fick du nåt av tomten?" så svarade Frank lite besviket "Det var bara godis!"

Jonnas första pulkatur

Köksrenoveringen

Så har vi varit med om det också... en total köksrenovering. Aldrig trodde vi väl när vi letade hus att vi skulle få göra om ett kök precis så som vi vill ha de. Sån otrolig lyx och ooh vad nöjda vi är med slutresultatet. Det var så svårt att veta hur allt skulle bli tillsammans men det blev bra som tur är. 

Första dagarna hände det massor. Det var så tydligt när väggen revs och vi fick nytt golv, täppte igen dörren osv. Sen kändes det som att det gick lite långsammare men det gjorde det nog inte bara att man inte såg allt som gjordes. Varje dag hade vi uppgifter från snickaren: måla, skruva ihop skåp, slipa, välja plats för eluttag osv. Vi har världens bästa snickare... som en kompis kändes det nästa som. Han vill verkligen att det ska bli bra och gav oss många tips och lärde oss ett och annat. Vi kände oss verkligen som nybörjare men nu kan vi till och med få upp ett par hyllor ; )

Frank har varit intresserad av renoveringen och gått omkring med sin hammare i byxan. Han har hjälpt till att skruva ihop stommar och lådor och frågar nyfiket om Magnus är hemma. En dag när Frank kom hem och såg det nya golvet bröt han ihop och skrek: "Jag vill inte ha det här golvet!!!" Annars har det gått utan problem och han verkar nöjd med att nu kunna springa fram och tillbaka mellan kök och vardagsrum. Han verkar inte ha påverkats alls av att köket var i tvättstugan, matbordet utbytt till soffbordet och tvrummet  uppe. Han tyckte tvärtom att det var mysigt och spännande att få sitta uppe på golvet och äta. Själv tyckte jag det gick förvånansvärt bra. Tyckte också att det blev himla mysigt att bo där uppe.Vi kom liksom lite närmare varandra. Saknade diskmaskinen dock och det var lite jobbigt att springa upp och ner i trappen med all mat hela tiden. Annars hade vi det mesta som behövdes. Vi hade både kyl och frys i hallen och en induktionshäll att laga enklare mat på. Vi hade fryst in matlådor ändå så det räckte för över två veckor. På slutet längtade vi verkligen efter riktig mat eller kanske iallafall annan mat. Så det blev lite som en nytändning vad gäller matlagning för oss sen när köket blev klart. Det drog ut lite på tiden men bara en halv vecka pga elektrikern. Fortfarande har vi problem med ventilationen men det är en annan historia.

Är så himla skönt med induktionshäll som går så himla fort, mikro som man kan ställa in sekunder på, de stora lådorna, spottar, sopsorteringen, hörnkarusellen och allt utrymme i de stora kylarna. Ja det blev verkligen som ett helt annat hus. Så nöjd med färgen på väggen och kaklet som jag velade så mycket kring. Nu är det bara lamor och gardiner som fattas (som vanligt hemma hos oss).

Den fina tv bänken har Nina designat a la Ernst och pappa byggt. Den gör det så himla mycket mysigare med allt naturmaterial. 

Måndagshäng på Sormen

Hur jobbigt det än kan kännas att ta sig iväg ända bort till Vallentuna med två barn och all den packning som hör till så är det såååå värt det. Vet inte hur vi skulle klara oss utan att få "leka" då och då. Det är lika roligt för barnen som för mig. Dessutom blir det extra lugnt och skönt på tisdagen sen. Då vill man bara vara hemma och ta det lugnt. Men tänk vad tråkigt vi skulle ha utan dessa träffar. Finns ingen annanstans jag känner mig så hemma som där heller så det är liksom inte jobbigt om nåt barn får ett psykbryt och humöret behöver inte alltid vara på topp heller. Man kan se sliten o osminkad ut med nersnorade kläder... det är det som är så skönt.

Frank gjorde sig hemmastadd bredvid Sam i soffan direkt. Disneychannel!!! 

Småkusinerna roar sig på sitt sätt.

För en gång skull blev det inte bara lek med bilar eller köket som annars är favorit. Idag blev det även lek med lera! 

På em passade det perfekt att tre av fyra skulle sova samtidigt så vi tog vagnarna ut och promenerade. Frank tyckte det var hemskt att inte han också skulle få sova i en vagn men till slut somnade tre iallafall. Här fick han prova den röda vagnen iallafall som han tycker är såååå skön. Frank fick komma in och leka i tysthet och helt för sig själv. tror han gillar det lite faktiskt.

Härlig första Advent

På lördagen fick jag lite egen shoppingtur på stan medans Emil tog barnen på tåget ner. Sen möttes vi upp på stan och matade ankorna och tog en snabb fika med Oskar.

På söndagen åkte vi skridskor. Det var första gången för Frank och vi trodde han skulle ge det fem minuter ungefär och tröttna när han insåg att han inte kunde åka. Vi hade försökt preppa honom innan men han sa bara "Jag tror jag kan". Vi sa att det tar lång tid att lära sig, att man måste åka många gånger för att kunna åka själv och kanske det gav resultat för Frank tyckte det var jätteroligt. Vi fick till slut åka hem för att Jonna behövde sova. Då hade han åkt 45 min utan paus... eller ja åkt och åkt, hängt i våra armar. Jag var helt slut i kroppen efter det. Hade typ träningsvärk. Men vad glada vi belv att han gillade det och han var jätteduktig. Man märkte skillnad bara på hur han var från början jämfört med slutet, då kunde vi åka rätt snabbt och han stod hyfsat på benen.

Lite roligt att när man är där en gång så träffar man flera gamla Almtunaspelare som tagit med sig sina barn för att lära dem åka.

När vi kom hem hjälpte Frank mig med adventsljusstakarna och sen bakade vi lussebullar. Precis som en första advent ska va!