Nu har Frank börjat på sin nya förskola Solrosen. Som han hade pratat om det sen första besöket då han hälsade på innan sommaren. Särskilt bilarna och garagen var det som lockade och hans nya kompisar. Det gjorde att inskolningen kändes väldigt enkel och dessutom fick jag vara med honom de första dagarna. Det var så roligt att få se vad de gjorde, lära känna de nya fröknarna och de andra barnen. Eftersom Jonna var med också blev jag särskilt populär. Det var typ fem barn på tre fröknar plus jag och en till mamma så det var en perfekt start för Frank. Fick en sån himla bra känsla av hela stället. Särskilt fröknarna var så härliga, fulla av energi och hittade verkligen på saker med barnen. En av dem sa att de blev så arga när folk sa att barnen bara lekt idag... leken är deras sätt att lära. Jag gillade hennes inställning. De är verkligen pedagogiska och jag tror barnen lär sig jättemycket då dem gör lärandet roligt och verkligen utgår från barnens intressen. De är så avslappnade också och anpassningsbara och det är som att vi får göra precis det som passar bäst för oss och Frank. Inget verkar omöjligt.
Lokalerna är mysiga, det finns flera rum så ljudnivån är aldrig särskilt hög. De är ute mycket och går på utflykt varje onsdag. De vilar efter lunch och lyssnar på saga om de inte sover. Det var dock inte det lättaste att få Frank att ligga still då han hade sååå mycket nytt han ville leka med och utforska. Varje dag står det på anslagstavlan vad de gjort under dagen tex: tittat vilken färg löven har på träden, sett en snigel, byggt tunnlar och lärt sig samarbeta mm.
Efter de två inskolningsveckorna började nyhetens behag försvinna och Frank började bli ledsen vid lämning. Egentligen är det mest för att han vill va inne så han kan leka med bilar mm men jag lämnar ute. Sen är det lunch, vila och inte fören vid ett får han leka med det han vill. Så typiskt, på montessori ville han bara vara ute och nu vill han bara vara inne när han väl får vara ute. Fröknarna säger iallafall att det går så bra. Det går över fort på morgnarna när jag lämnar och sen är det inga problem. Han sitter kvar och äter och ligger still på vilan. Det gjorde han inte när jag var med kan jag säga! Iallafall så känns det jättebra att lämna Frank där iallafall även om han är ledsen ibland. Vet att det kommer ge med sig och jag känner mig jättetrygg med fröknarna där.
Efter att ha varit väldigt bortskämd med att gå fem minuter till förskolan så känns det nu väääldigt långt att gå 20 min dit och sen tillbaka. Till och med Frank klagar på att det känns långt. Det är iallafall en väldigt mysig väg med otroligt fina hus, en skog, en stenstig, tågstation och en äppelstig som vi kallar det. Det lite av ett projekt att hämta och lämna därför har jag ändrat så Frank går tre dagar i veckan istället för fyra.
Noah och Frank fann varann direkt de första dagarna och han pratar mycket om honom och fröknarna säger att de leker väldigt bra ihop. Så konstigt att det redan är så skönt när ens barn hittar kompisar. Här bygger de kulbana.
Gården är lagom stor med roliga klätterställningar, bilar, lådor med massor av leksaker. Ibland går de över till Valens gård där det finns ett stort tåg med vagnar och massa cyklar. Fröken hjälpte Frank att klättra i nätet och på en gång klättrade han upp själv hela vägen.
Det är så roligt att de har olika rum, ett djungelrum, ett slottsrum, ett målarrum, en vrå för rollspel med matlagning, djur och dockor, en vrå med bokstäver/färger/siffror mm och en vrå för bil och vägbygge. Älskar att det finns utklädningskläder så när man kommer och hämtar dem sitter dem på rad i olika utstyrslar.
Under en av inskolningens första dagar skulle vi gå hem innan lunch så då tog vi med lunch och åt ute i en lekpark i närheten. Tänk att båda barnen mår så bra när vi är ute. Jonna satt i sin vagn och tittade på löven i träden.
En dag följde morfar med och hämtade Frank.
En morgon var det kallt tyckte Frank, så kallt att han absolut skulle ha vantarna på sig! Min bestämda lilla kille.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar